Att välja den smala vägen

Söndagen blev första löpdagen efter tävlingen förra veckan. Nu är det satsning på terränglöpning för att bygga styrka och uthållighet inför Tjurruset 16 oktober. Alltså snörade jag på mina fina nya Inov8 terrängskor och gav mig ut för att för första gången springa 10 km skogsstig. Tidigare längsta sträcka i skogen är 8 km. Gröna slingan i Gömmarreservatet ska vara 10 km, jag vet inte om det stämmer, men ungefär i alla fall. Det var ingen idé att sätta igång iphone-GPS:en, den har för dålig noggrannhet i skogen.

Eftersom jag bara hade värmt upp genom att cykla några minuter ut till spåret hade jag tänkt ta det lugnt i början, men det klarade jag som vanligt inte av. Första fyrahundra meter springer jag för snabbt och blir rejält flåsig. Dessutom retade jag mig på vätskebältet (som ju ändå inte behövs på så kort sträcka). Efter någon kilometer infann sig dock rytmen, det blev skönt att springa. Det är ett kul spår att springa, väldigt smalt, massor av rötter och stenar. En del riktigt branta backar både uppför och nerför. Det borde vara bra tjurrusträning. Jag vägrade titta på klockan tills jag kommit ca 7 km, idag var det ju inte fartträning utan uthållighet i svår terräng. Hela varvet tog ca 64 minuter.

Min begränsning känns inte som konditionen, den räcker för det tempo jag höll, men benstyrkan är lite på gränsen om det blir ännu tuffare terräng, kärr och lera. Jag måste bygga ben samtidigt med konditionen nu, alltså mer kvalitetsträning. Med höstmörkret blir det stig bara på helgerna och asfalt i veckorna. Nästa anhalt är "Lilla Tullinge-Tumbaloppet", 10 km på snälla stigar som hustrun också tänker pröva.

Ett ryck eller två

Det blev en ryckig helg. Jag och hustrun lyckades få tid över till att promenera både lördag och söndag och då satsade vi på geocachingpromenader. Så på lördag ställde vi bilen i Segeltorp och gick några kilometer. Längs vägen hittade vi fyra cacher samt hjälpte en kvinna att hitta vägen. På söndag hade vi tid igen, den här gången traskade vi runt i Segeltorpsskogen och hittade 4 alldeles nyutlagda cacher. 8 cacher på två dagar, det är ett bra ryck. Dessutom hann jag under eftermiddagen leta reda på 8 nummerskyltar (platespotting). Ännu ett ryck!

Bach to basics

I kväll var det dags att ta ton igen. Höstens första körövning och vår kära körledare hade letat fram en liten bunt med noter. Utmaningen var en kantat av Bach. Började harmoniskt, men några strofer in så blev det knepigare, särskilt nu när man är ovan på gehöret efter en hel sommar utan att ha tittat på en enda not. Jag hann inte få till det under övningen, men det är roligt när det är lite svårt, vår kör brukar inte göra så värst avancerade saker. Jag får helt enkelt öva hemma.

Att samla nummer

Platespotting heter den lätt bisarra hobby där det gäller att titta på bilars registreringsskyltar och se numren i rätt ordning från 001 till 999 (eller annan ordning om man känner för det). Det håller jag på med. Om ett par dagar är det exakt två år sedan jag började samla nummer och jag har idag, för första gången, kommit upp på listan över årets "bästa" platespottare (länk ovan). Just idag står jag dessutom på både veckans och månadens topplistor, men där har jag varit förut också.

Under två år har jag alltså sneglat på nummerskyltar, jag har åkt omvägar, jag har cyklat märkliga rundor och nu på slutet har jag dessutom börjat springa konstiga rundor för att leta efter bilar som har intressanta skyltar. Man kan säga att det finns två skolor i platespotting: hardcore som bara räknar skyltar på fordon i trafiken, och lättingar som jag som räknar även parkerade fordon. Jag skriver upp var intressanta skyltar bor och besöker dem när det passar. Men det är ju inte alltid de är hemma. Jag har hittat 909 skyltar och räknar med att nå 999 under hösten.

När jag är ledig

Jag har kallat bloggen så, för den här platsen handlar om just det. Inte om vad jag gör på jobbet, för det berättar jag inte.

Jag har några intressen som jag odlar, fast just odling är inte ett av dem. Relativt nyligen har jag börjat springa, så det kommer jag säkert att skriva ganska mycket om. Jag ägnar mig åt platespotting, närmar mig slutet (kommer i eget inlägg). Geocaching är ett stort intresse som jag hållit på med i snart 5 år. Motorcykling är kul, men det blir inte så värst mycket av det (jag pendlar till jobbet, men det skulle jag ju inte skriva om).

Sedan är det ju familjen också, men jag vet inte om det kommer att bli så mycket om den. Vi får se.

Blogga är väl bara så 2006?

Ska jag börja blogga nu, vuxna mänschan? Har jag något att säga och skulle nån vilja följa det? Vi får väl se, annars är det ändå en plats att skriva av sig, och det är ju inte det sämsta.

Så även om jag är sist ut i bloggosfären så kastar jag mig ut. Även den som simmar ensam blir blöt...